Bok-event ”Isdraken” av Mikael Engström
Genomfört i Motala med elever från årskurs 7, måndagen den 26 maj 2008 under 3 1/2 timme.
Genomfört i Motala med elever från årskurs 7, måndagen den 26 maj 2008 under 3 1/2 timme.
Vi hyrde lokaler vid Varamon, frisksportarnas stuga - en total idyll med sol, vatten coh härlig sommar! Initivativet till evenet kom från bibliotekarierna i Motala, Anna-Karin Lundell och Marie Wissting.
Ett pressmeddelande skickades ut då detta var det första bok-eventet som genomförs för ungdomar inom läsfrämjandeprojektet Bokens alla sidor. Mer om det finns att läsa på Länsbibliotek Östergölands hemsida.
Önskemål från bibliotekarierna och läraren var att låta elevern få arbeta med film och digitala medier. Jag kontaktade då två konstnärer som båda arbetat med animation och unga, samt en mediepedagog med vana av digitala medier och ungdomar. Vi delade upp klassen i fyra grupper och jag tog själv hand om en grupp där vi arbetade med dramaövningar och kreativt skrivande. Varje grupp fick arbeta med ett medium och en kulturaktör - animation, digital bild, drama och skrivande samt serieteckning med kol i storformat.
Ett pressmeddelande skickades ut då detta var det första bok-eventet som genomförs för ungdomar inom läsfrämjandeprojektet Bokens alla sidor. Mer om det finns att läsa på Länsbibliotek Östergölands hemsida.
Önskemål från bibliotekarierna och läraren var att låta elevern få arbeta med film och digitala medier. Jag kontaktade då två konstnärer som båda arbetat med animation och unga, samt en mediepedagog med vana av digitala medier och ungdomar. Vi delade upp klassen i fyra grupper och jag tog själv hand om en grupp där vi arbetade med dramaövningar och kreativt skrivande. Varje grupp fick arbeta med ett medium och en kulturaktör - animation, digital bild, drama och skrivande samt serieteckning med kol i storformat.
En hel del teknik behövdes, vilket jag som tur är hade tillgång till via min "vanliga" arbetsplats, Östergötlands länsmuseum. En del teknik bidrog även kulturaktörerna med.
Eventet inleddes med att jag påtog mig rollen som Mik, sittandes på golvet i en stor sal med eleverna i en halvcirkel på golvet framför mig. Jag berättade i jag-form, försökte leva mig in i rollen, något som var ganska lätt då boken är stark och ger god inspiraton.
Berättelsen i kortform
Boken handlar om Mik, en tonårspojke, som inte har det så lätt. Han lever i en förort i Stockholmstrakten med sin pappa som är alkoholist och sin äldre bror Tony. Tony är den som ser till att det finns mat, att räkningar betalas osv. Pappan tar inget ansvar alls, tvärtom. Mik beundrar sin bror och har dubbla känslor för sin far. Nån form av kärlek, men också ett starkt hat. Efter att pappan dryckit sig redlös en gång för mycket rycker sociala in och ambulansen hämtar honom. Då har polisen redan hämtat Tony till förhör, hans sätt att försörja familjen har inte varit lagligt! Kvar hemma i lägenheten blir Mik, ensam – ormen ensam pratar han om själv. Ormen ensam dyker upp och skaver. Mik vill inte känna, vill inte möta ormen ensam. Sociala transporterar sen Mik till Selet och Lena, pappans syster. Hon är distriktssköterska där långt upp i norr. (Persongalleriet i Selet är ganska speciellt – men inget som tas upp i eventet i större utsträckning då vi har ont om tid. ) Hos Lena trivs Mik. Han får vänner och acceptans. Där vill han stanna. Men sociala (i form av karaktärerna kallade ”Papegojtanten” och ”Guldtanden”) vill annorlunda. Lena är f d alkoholist och som sådan inte lämplig. Mik hamnar i fosterfamilj. Där finns det hundar, något hundrädde Mik inte uppskattar. Det är en dålig fosterfamilj, där Mik mest är obetald arbetskraft och någon att trycka ner. Pappan i familjen framställs som ytterst känslokall och diktatorisk, något sonen i familjen tycks ha ärvt. Mik rymmer, men förs tillbaka då han snattat för att få mat. Han tar pengar och rymmer igen, denna gång hela vägen till Selet. Där tar vännerna emot och tillsammans förbereder de sig för vidare flykt. Sommaren går och flotten packas med tält, mat mm. Mik har det bra, men vet att sociala kan dyka upp när som helst. Det gör dom – och Mik och hans vänner flyr utför forsen. Någon dag senare når de ett vattenfall som är för stort, för farligt. De överlever men tvingas hem igen. Mik blir kvar och hela bygden kämpar för att han ska få stanna. Sociala lyssnar inte utan dyker upp med polis mitt under en lektion. Det har hunnit bli vinter och Mik flyr ut på isen – ut till det farliga, dit där isen när som helst kan brista och strömmarna kommer att dra ner honom under isen. Media, polis, skolkamrater – hela byn står snart på isen. Mik vägrar komma tillbaka. Till slut lovar sociala att se över beslutet en gång till – då brister isen och Mik försvinner under den. I sista sekunden hackar Bengt, en av de roliga karaktärerna i Selet, hål i isen och får upp honom. Där slutar berättelsen.
Efter att ha fört berättelsen ända fram till iskanten, där isen knakar under fötterna på Mik, avbröt jag, utan att avslöja slutet. Vi pratade kort om hur eleverna uppfattat Mik och de andra personerna i boken. Därefter gick varje grupp iväg med sin kulturaktör för att prata vidare och jobba praktiskt.
Boken handlar om Mik, en tonårspojke, som inte har det så lätt. Han lever i en förort i Stockholmstrakten med sin pappa som är alkoholist och sin äldre bror Tony. Tony är den som ser till att det finns mat, att räkningar betalas osv. Pappan tar inget ansvar alls, tvärtom. Mik beundrar sin bror och har dubbla känslor för sin far. Nån form av kärlek, men också ett starkt hat. Efter att pappan dryckit sig redlös en gång för mycket rycker sociala in och ambulansen hämtar honom. Då har polisen redan hämtat Tony till förhör, hans sätt att försörja familjen har inte varit lagligt! Kvar hemma i lägenheten blir Mik, ensam – ormen ensam pratar han om själv. Ormen ensam dyker upp och skaver. Mik vill inte känna, vill inte möta ormen ensam. Sociala transporterar sen Mik till Selet och Lena, pappans syster. Hon är distriktssköterska där långt upp i norr. (Persongalleriet i Selet är ganska speciellt – men inget som tas upp i eventet i större utsträckning då vi har ont om tid. ) Hos Lena trivs Mik. Han får vänner och acceptans. Där vill han stanna. Men sociala (i form av karaktärerna kallade ”Papegojtanten” och ”Guldtanden”) vill annorlunda. Lena är f d alkoholist och som sådan inte lämplig. Mik hamnar i fosterfamilj. Där finns det hundar, något hundrädde Mik inte uppskattar. Det är en dålig fosterfamilj, där Mik mest är obetald arbetskraft och någon att trycka ner. Pappan i familjen framställs som ytterst känslokall och diktatorisk, något sonen i familjen tycks ha ärvt. Mik rymmer, men förs tillbaka då han snattat för att få mat. Han tar pengar och rymmer igen, denna gång hela vägen till Selet. Där tar vännerna emot och tillsammans förbereder de sig för vidare flykt. Sommaren går och flotten packas med tält, mat mm. Mik har det bra, men vet att sociala kan dyka upp när som helst. Det gör dom – och Mik och hans vänner flyr utför forsen. Någon dag senare når de ett vattenfall som är för stort, för farligt. De överlever men tvingas hem igen. Mik blir kvar och hela bygden kämpar för att han ska få stanna. Sociala lyssnar inte utan dyker upp med polis mitt under en lektion. Det har hunnit bli vinter och Mik flyr ut på isen – ut till det farliga, dit där isen när som helst kan brista och strömmarna kommer att dra ner honom under isen. Media, polis, skolkamrater – hela byn står snart på isen. Mik vägrar komma tillbaka. Till slut lovar sociala att se över beslutet en gång till – då brister isen och Mik försvinner under den. I sista sekunden hackar Bengt, en av de roliga karaktärerna i Selet, hål i isen och får upp honom. Där slutar berättelsen.
Efter att ha fört berättelsen ända fram till iskanten, där isen knakar under fötterna på Mik, avbröt jag, utan att avslöja slutet. Vi pratade kort om hur eleverna uppfattat Mik och de andra personerna i boken. Därefter gick varje grupp iväg med sin kulturaktör för att prata vidare och jobba praktiskt.
Berättandet tog ungefär 20 minuter. Resten av tiden ägnades åt den praktiska delen. Att animera och jobba med digital bild är tidskrävande och där handlade det om att få prova på, inte göra långfilmer! Dramaövningarna ledde fram till att eleverna hittade på ett alternativt slut, något som visade sig var nåt många av grupperna valt att göra. Eleverna arbetade intensivt med sina olika medier och lunch intogs under arbetet.
Dagen avslutades med att alla grupper visade upp sina produktioner, under stort jubel!
Egna reflektioner:
Intressant var att se vad eleverna fokuserade på. Många hade låtit Papegojtanten få stort utrymme, och inte på ett trevligt sätt. Kanske är det så att för ungdomar symboliserar hon den vuxna som inte hör, inte förstår och inte ser? Intressant är också att ingen egentligen var intresserad av att veta hur boken slutade, utan de körde egna slut, egna versioner - oklart hur det ska tolkas! Nackdelen med att använda alla dessa medier var att alla hade velta prova allt, nu fick bara några filma t ex. Spännande är också att se vilken kraft det ligger i berättandet, i att i jag-form berätta bokens huvuddrag - det där med att fånga folk med rösten, ändra röstläga och stämingen i rummet ändras! Prova får ni se!
Intressant var att se vad eleverna fokuserade på. Många hade låtit Papegojtanten få stort utrymme, och inte på ett trevligt sätt. Kanske är det så att för ungdomar symboliserar hon den vuxna som inte hör, inte förstår och inte ser? Intressant är också att ingen egentligen var intresserad av att veta hur boken slutade, utan de körde egna slut, egna versioner - oklart hur det ska tolkas! Nackdelen med att använda alla dessa medier var att alla hade velta prova allt, nu fick bara några filma t ex. Spännande är också att se vilken kraft det ligger i berättandet, i att i jag-form berätta bokens huvuddrag - det där med att fånga folk med rösten, ändra röstläga och stämingen i rummet ändras! Prova får ni se!
Lena Lindgren
projektledare för Bokens alla sidor, och till vardags museipedagog och utställningsproducent
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar