Bibblabloggen blev det

Bloggen som jag startat för barn och unga i främst Ovanåker (men alla nyfikna får så klart titta också :-) ) fick efter en tävling bland barn och unga i kommunen, namnet Bibblabloggen. Jag vill använda den för att nå ut med litteratur- och biblioteksanknutna nyheter och annat skoj. Jag kommer också att använda den som ett arbetsredskap vid bokprat, sagostunder osv. Jag kommer också att jobba för att få barnen och ungdomarna att själva medverka med boktips och annat. Hur jag lyckas med detta får framtiden visa......

Ormen Otto på biblioteksbesök

Under påsklovet hade vi ett evenemang som lockade och som gav välbehövlig uppmärksamhet till faktaböcker. Vi hade nämligen en kille här som visade upp sina ormar och spindlar. Han höll föredrag och cirka 200 barn och vuxna kom och klappade, lyssnade och fick uppleva något ovanligt på biblioteket.

Läs mer här!

Tre förändringar, bokskola, bokprat och bibliotekskunskap.

Läskonster har gett mig inspiration. Ett år har gått sedan jag började arbeta som bibliotekarie. Det mesta börja ha satt sig och det som var nytt börjar bli rutin och vana. Därför kom läskonstprojektet i rättan tid. Precis lagom för att få inspiration till förnyelse.

Jag gillar små förändringar, som man kan väva in i det vardagliga arbetet. Därför har jag med hjälp av mina kollegor förändrat tre moment i det vardagliga biblioteksarbetet. Bokskolan, bokpratet och Bibliotekskunskapen. Inga nya eller revolutionerande förändringar, utan små lätthanterliga sådana.

Bokskolan: Här har vi tagit fasta på ett tillvägagångssätt som togs upp i Tällberg. En idé som är sprungen ur boken Historien om någon. Vi börjar med att prata med barnen om biblioteket och böckerna. När de sedan ska få sina lånekort är dessa borta. Men en rödtråd ligger kvar där korten skulle ligga. Vi förklara att vi nog hittar lånekorten om vi följer tråden. Denna löper genom biblioteket, som vi passar på att visa under tiden när vi följer tråden. En groda visar sig ha korten i sin mage. Man tager vad man haver. En enkel idé som är lätt att genomföra och anpassa efter sina egna förutsättningar.

Bokprat: Hur får man bokpraten mer levande och roligare att genomföra? Det finns många sätt. Ett sätt är att använda sig av attiraljer som knyter ann till berättelsen. Attiraljer som är enkla att skaffa fram och använda sig av kan t.ex. vara ett brev, en skylt, ett meddelande eller en bild. I boken Ingvar & Vilgot, katt-kidnappare kan man t.ex. kopiera utpressningsbrevet, som bovarna lämnar till skolfröken Tekla. Sedan stoppar man ner det i ett kuvert, som man tar fram och läser upp för barnen under bokpratet. I berättelsen Misstänkt ljus hittas ett hopknycklat hotbrev med urklippta tidningsbokstäver. En lätt sak att fixa och ganska effektfullt i bokpratet. I Turbo i knipa går kompisarna Bo, Simon och Olle in i Olles storasysters rum, trots varningsskylt. Om man visar varningsskylten blir effekten större än om man enbart berättar om den. Det blir en enkel dramatisering av bokens innehåll istället för en redogörelse. Skillnaden är inte stor men ack så viktig.

Bibliotekskunskap: För att göra det roligare för barnen, som går i trean, får de i uppgift att placera sin egen bok på rätt ställe i biblioteket. Detta efter en kortare genomgång av hur böckerna står placerade i biblioteket. Böckerna har signum och deras egna namn på ryggen. (Se bilden) Barnen blir på detta sätt satta i centrum. Jag föreställer också att det blir lättare och roligare att lära sig hur man hittar på biblioteket.

En häxa på Knivsta bibliotek

Med inspiration från Tällberg och Nina Nykvists inspiraturer har jag nu förnyat vår biblioteksvisning för förskoleklasser.

När barnen samlats in entrén utanför bibliotekets dörrar (de kommer på förmiddagstid innan vi har öppnat) öppnar jag personaldörren och kikar ut på dem. Det brukar bli ganska starka reaktioner eftersom jag är utklädd till häxa och det första som syns av mig är en stor hatt, att jag dessutom dyker upp från oväntat håll gör säkert sitt till. När jag ser att de sett mig stänger jag dörren igen och väntar ytterligare en stund innan jag går ut till dem. Under tiden hör jag deras prat om att det faktiskt var en häxa - på riktigt! Roligast är om läraren inte har sett mig! Sedan går jag ut till dem och frågar:
”Ser ni mig?” och när de svarar ”Jaaa” säger jag något i stil med ”Hm, det måste ha blivit något fel på min trollformel i morse, vilken tur att jag inte mötte någon av de som jobbar på biblioteket!”. Jag har dessutom en trollstav som är lite trasig i enda änden så det är ganska förståeligt om den inte fungerar. Sen frågar jag barnen vad de gör här. Och de brukar fråga mig vad jag gör här. Och då berättar jag att jag har rymt från en sagobok inne på barnavdelningen.
”Vill ni se min bok?” säger jag och hittills är det aldrig någon som sagt nej!

Så smyger vi in på biblioteket genom personalingången, genom korridoren med alla arbetsrum och sedan ut bakom lånedisken. Det är mycket viktigt att ingen får se mig och barnen hjälper till genom att smyga försiktigt och ibland säger de åt mig att jag inte får prata så högt att personalen hör mig. Mina kollegor (som bara är fem stycken) får hålla sig undan några minuter så att vi kan ta oss ned på barnavdelningen utan att träffa på dem.

Väl nere på barnavdelningen visar jag dem ”min” bok och så berättar jag om alla berättelser som finns på biblioteket och hur vi bokfigurer brukar komma ut ur böckerna på nätterna och vad som händer då. Jag improviserar en hel del utifrån de bokfigurer som barnen frågar efter. T ex ”Kommer inte Karlsson på taket?” ”Jo, då! Och en gång förstår ni, fastade Karlsson med sin propeller där uppe i lampsladden” osv osv.
Sedan kommer vi in på vad man kan göra på biblioteket, hur böckerna står på barnavdelningen, vilka som får låna, vad en faktabok är m.m. Till sist frågar jag om de vill bli låntagare. Och så kollar jag dem lite med min trollstav om de faktiskt kan bli låntagare och det kan de!

Då smyger vi i väg till en angränsande lokal där vi brukar ha programverksamhet. Där finns det gott om plats på golvet och vi brukar känna oss som böcker ett slag. Det kommer alltid upp en massa intressanta tankar om hur man känner sig som en bok. Sedan sorterar jag dem i bokstavsordning efter förnamn och hittar på vad barnen är för böcker under tiden. Det sista tycker de är jätteroligt! Besökets höjdpunkt verkar vara när de får reda på om de blir ”Stora boken om prinsessor” eller en ”äventyrsbok om två barn som gått vilse i fjällen”.

Sedan tar jag fram trollstaven på nytt och vips har jag trollar fram en fin ask med alla deras lånekort i! Eftersom de redan står i bokstavsordning är det enkelt att dela ut korten. I går blev klassen så engagerad att de började applådera för varje barn som fick sitt lånekort!

När de fått lånekorten får de själva se sig om på barnavdelningen. Häxan försvinner ut på nya äventyr. När jag återvänder till barngruppen utan häxkläder är det inte alltid så att de känner igen mig. I vissa fall har de uppfattat mig som en helt ny person och medan jag visar dem hur man lånar för första gången berättar de för mig att det händer massor av saker på biblioteket på nätterna. ”Om du stannar här på kvällen kanske du får träffa en häxa!” osv
Andra gånger säger någon på direkten: ”Hej häxan! Jag ska låna din bok!”

Svårast med upplägget är att få in alla förbindelselapparna i tid. Det är så tydligt om något barn blir utan lånekort. Jag försöker förklara för lärarna hur viktigt det är för att inte något barn ska känna sig utanför. De gånger jag saknat kort till något av barnen har de fått ett ”Library Lovers”- klistermärke på tröjan och varit tillfälliga låntagare som fått låna på lärarkortet just den dagen. Jag har ju dessutom en trasig trollstav att skylla på, det blev lite fel när jag trollar fram korten.

Roligast är att se deras inlevelseförmåga! På något sätt är vi helt överrens om att allting bara är en lek, men det är liksom för roligt för att kunna låta bli att leka med. De vill tro att det finns en häxa på biblioteket och att muminfamiljen sitter på bibliotekscaféet och fikar på nätterna!

Anna Fogelberg, Knivsta bibliotek

Fler som har bloggar?

Jag har nyligen startat en barn och ungblogg. Fler som har? Är på gång? Har ni tips på bra förebilder? Vore kul att utbyta lite idéer.