Magiska manteln i Läskonsters anda

Nu har Magiska mantel-utställningen varit hos oss i två veckor och vi har haft visning för nästan 300 barn och unga. Det här har varit veckor som gått i Läskonsters anda. Verkligen en bra utställning där barnen får använda flera sinnen.

Vi bjöd in alla barn på lågstadiet till visningar (Jag prövade att ha visningar för små barn, ca 1-5 år, med föräldrar, på Lillbibblan och det gick bra. Vi har även haft visningar för årskurs 6 och för en grupp unga funktionshindrade). Innan de kom läste de någon bok från den islamiska världen som vi rekommenderat. Under visningen fick barnen skruva upp fantasi-knappen hur mycket de ville och det var så kul att höra vad de såg i tavlorna. Det blev som nya berättelser.

Jag antar att det är fler än vi som haft utställningen, men för övriga: så ingår en glaspaviljong där man kan sitta och titta på den vackra glasmosaiken medan man lyssnar på musik i hörlurar. Barnen fick även känna på kakel och pröva den magiska manteln. I anslutning har i haft en bokutställning med böcker om islam, islamisk konst men även skönlitteratur från den islamiska världen och många barn lånade med sig någon bok.

Vi drog ut bilder från Internet och visade hur platserna som tavlorna föreställde såg ut på riktigt. Barnen fick sen Bibblablogg-vykort med sig hem så de kunde titta på bilderna hemma senare. Efter visningen fick de göra egen mosaikkonst, vilket var mycket uppskattat. I två veckor nu ska vi ha barnens egna alster uppsatta som en egen konstutställning.

Under de här veckorna har jag arbetat tillsammans med kommunens kulturassistent, som annars har hand om alla utställningar. De här visningarna har gett oss mersmak och vi kommer att arbeta ihop fler gånger. Det går ju att göra ungefär samma sak kring vilken konstutställning som helst i princip. Det var kul att arbeta ihop. Vi hade användning av våra olika inriktningar och som vanligt så brukar då 1+1 = 3.

Bibliotek 10 i Helsingfors: Från vardagsrum till arbetsplats

Mitt i centrala Helsingfors finns Bibliotek 10, som är ett unikt specialbibliotek med inriktning på musik och IT.

Här kan användarna ägna sig åt självständig kultur- och medieproduktion. Man kan t.ex. låna en musikstudio med instrument och här finns möjlighet att öva med sitt band eller att spela in en egen demo. Bibliotek 10 har också en scen, som man kan boka för egna föreställningar och konserter. Dessa hålls i själva biblioteket under öppethållandet. Allt från medier till instrument går att låna gratis på bibliotek 10 så länge man ha ett bibliotekskort.

Personalen betonar att bibliotek 10 inte är ett ”tyst” bibliotek utan det är en plats för arbete och skapande verksamhet. Här flyttas fokus bort från folkbibliotekets klassiska vardagsrumstanke – Bibliotek 10 är snarare en arbetsplats.

Biblioteket har flerspråkiga kundarbetsstationer, som utrustats med redigeringsprogram och skanner. I biblioteket kan man använda sin egen bärbara dator och överallt finns möjlighet att koppla upp sig på nätet. En del av möblerna är rörliga och tanken är att användarna själva ska kunna möblera om och bygga en egen personlig arbetsplats.

Här finns en omfattande samling av musikmaterial med 40000 musikinspelningar, musiklitteratur och en mångsidig datateknisk utrustning. På biblioteket finns även material om turism, publicering, medie- och filmbranschen samt serietidningar och tidskrifter.

Bibliotek 10 slog upp sina portar för allmänheten 2005 och gensvaret blev större än man kunnat föreställa sig. Varje dag kommer c:a 2000 besökare och det är nya målgrupper som har hittat hit. 60% av besökarna är män, främst i åldern 15-30 och en annan stor besöksgrupp är kvinnor över 50. Biblioteket har generösa öppettider – 78 timmar/vecka och på vardagarna håller man öppet till kl. 22.

Observerat av: Monika Janvari, Pia Ericson och Erica Markne - som blev mycket imponerade av Bibliotek 10

Fokus Rummet gav mersmak

Resan till Gotland var inspirerande på många sätt. Barnavdelningarna - naturligtvis - men också naturen, raukarna och havet.

Det var väldigt kul att se de olika temana som konstnärerna fått leka med fullt ut till minsta detalj på de olika biblioteken. Alla ställen kändes trevliga att vara på, det tror jag barnen också tycker, oavsett om de får något som de inte har i sin vardag (som Lilla Afrika) eller om det är något som direkt anknyter till livet på ön (som på Traktor- och Hästbiblioteket). Gladast blev jag ändå på Krakel Spektakel biblioteket, Fårösund. Det kändes som om temat kunnat utnyttjas till roliga projekt tillsammans med elever. Bland annat hade elever tillverkat bokstäver i slöjden och hittat på egna rim och ramsor i Hellsings anda.

Jag blev också förtjust i Almedalsbibliotekets ungdomsavdelning trots att det inte var färdigt än och trots störande ljud från trappan alldeles intill. Kristallkrona i svart och ett fantastiskt draperi som vi bara fick se ritningarna på fick det att börja klia i fingrarna på mig. Hos oss hamnar nämligen alltid ungdomarna i småbarnshörnan bland nallar, Billy-dockan och Mamma Mu. Det måste betyda att ungdomsavdelningen inte är tillräckligt lockande....skulle vilja förändra avdelningen till ett ställe där unga gillar att vara.

Är det någon som har erfarenhet av att jobba tillsammans med ungdomar i fokusgrupp så skulle det vara jätteintressant att ta del av.

Richardsgatans bibliotek i Helsingfors

Biblioteket på Richardsgatan 3 grundades 1882. Då byggnaden nyligen renoverades bevarades den äldre stilen. I bibliotekets mitt finns boktornet, en flera våningar hög öppning med en vacker spiraltrappa i mitten. Se bilder och läs mer om biblioteket på www.lib.hel.fi/sv-FI/rikhardinkatu

ARTOTEKET

I bibliotekets bottenvåning finns artoteket som förmedlar konstverk av medlemmar i Konstnärsgillet i Helsingfors. I artoteket finns utrymmen för utställningar och varje månad byts konstverken ut. Konstverken lånas ut mot en avgift som varierar mellan 10-200 euro i månaden beroende på verkets totala pris. Ett utlånat konstverk kan när som helst lämnas tillbaka, men det går även att köpa konstverket. Ett köp görs antingen direkt, d.v.s. hela summan på en gång, eller genom betalning av månadsavgiften tills priset i sin helhet betalats. Utbudet är stort och består av målningar, grafik, skulpturer och fotografier. Artotekets utbud och konstnärernas hemsidor kan besökas på www.taidelainaamo.fi.

BARNAVDELNINGEN

Rummet
Barnavdelningen på Richardsgatans bibliotek är relativt liten och traditionell. Rummet är ljust och nyrenoverat, men är mycket svårmöblerat. Det mesta av väggarna upptas av två stora (vuxen-)väggmålningar och många och stora fönster. Därför måste bokhyllor och resten av inredningen dela på golvutrymmet inne i rummet. Där finns också en informationsdisk som tar stor plats. I informationsdisken finns en dator vars skärm sitter på en arm – lite som en skrivbordslampa. Tack vare armen är det lätt att flytta och vrida på skärmen så att både besökare och personal kan se det som står på den.

Det är lite trångt mellan hyllorna och bilderböckerna står i hyllor med fack, sorterade efter bokstäver eller ämnen. Sittplatserna för barn är små och få, däremot finns det 6 datorer för besökarna. Ett ”sagotält” finns i ett separat rum dit personalen kan ta med inbjudna grupper.

Barnavdelningen som rum är inte så anpassat efter barnen, utan mer efter föräldrarna – om de lämnar barnvagnen utanför, för den får inte plats. Egentligen är nog barnavdelningen mest anpassad efter huset och de fysiska förutsättningarna.

Medier
Vanliga böcker dominerar stort bland medierna. De ser nya och fräscha ut och inbjuder till läsning. De lättlästa böckerna är få. På ”Börja-läsa-hyllan” finns knappt ½ hyllplan böcker och på ”Lättläst” ca 2 halva hyllplan. Lättläst är tydligen inte alls lika stort i Finland som i Sverige. Barnen läser ”vanliga” böcker istället. Ljudböcker på CD och talböcker finns, men är inte så exponerat. Serieböckerna står på speciella bokvagnar som gör att de syns bra. På ungdomsavdelningen finns dessutom bl a musik på CD att låna. I en specialhylla finns tidskrifter – både för barn och föräldrar.

Barnavdelningen har böcker både på finska och svenska. Skönlitteraturen och bilderböckerna är uppdelade språkvis, men i faktahyllorna är språken blandade. Förutom på svenska och finska finns det böcker på engelska och ett par av skolspråken, men det finns inga barnböcker på övriga främmande språk.

Övrigt
Det organiseras mycket verksamhet från barnavdelningen. Förskolor och skolklasser kommer till biblioteket och får boktips och biblioteksundervisning. Personalen på barnavdelningen är också mycket ute i skolor och förskolor och pratar böcker. Den svenskspråkiga personalen tar hand om svenskspråkiga barn och den finskspråkiga personalen tar de finskspråkiga barnen.

När barnen börjar första klass får de ett kort hem på posten med en inbjudan att komma till biblioteket i sällskap med någon förälder och få ett lånekort, en ryggsäck och boktips. Det finns många olika blad med boktips i mappar som besökarna kan ta med sig. Boktipsen är ordnade efter ålder eller ämne, ofta med färgbilder av böckernas framsida bredvid en kort recension. I böckerna kan man ibland hitta lappar där man kan fylla i bokens författare och titel, markera hur många stjärnor man ger boken och berätta vad man tyckte om den. Lappen kan man lämna anonymt till biblioteket. Den sätts sedan upp eller samlas i pärmar som alla kan bläddra i.

Anna-Karin, Catarina och Johanna

Pointti- Esbo stadsbibliotek

Pointti är ungdomsavdelningen på Esbo Stadsbibliotek. Biblioteket ligger i ett stort köpcentrum. Deras målgrupp är tonåringar. Det är 50 % pojkar och 50 % flickor som kommer dit. 50 % är invandrare och 50 % är finnar.
Pointti, tillsammans med musikavdelningen, har 1000 besökare om dagen.

De har öppet 10-20 måndag– fredag och 10-16 lördag.
Efter ordinarie öppettider har de ibland programverksamhet, då ofta på lördag eftermiddag/kväll. Pointti har också en egen blogg, på finska.

• Personal

På Pointti arbetar en bibliotekarie, en biblioteksassistent, en servicefunktionär och en civil tjänstgörare (någon som gör vapenfri militärtjänst, de stannar 1 år och byts sedan ut till någon annan som ska göra vapenfri militärtjänst).
Personalen beskriver Pointti som ungdomarnas vardagsrum, ett ställe för dem att vara på och umgås. Deras mål är också att överbrygga kulturklyftor mellan ungdomar från olika grupper. De vill att ungdomarna ska lära sig samsas och samarbeta samt lära sig sociala regler. Solidaritet är ett ord som ofta kommer tillbaka under vår guidning.

• Samarbete med musikavdelningen

Musikavdelningen ligger vägg i vägg med Pointti och de båda avdelningarna samarbetar. Här finns en inspelningsstudio som man kan boka. Det är gratis att låna den. För att använda den behöver man ha ett lånekort, vara minst 15 år och ha gått en kortare grundkurs i att använda utrustningen, kursen hålls av bibliotekspersonalen. Det finns många datorer som besökarna kan använda. En aktivitet som Pointti och musikavdelningen gör tillsammans är att de har bok- och skivprat för skolklasser. En bibliotekarie från Pointti och en informatiker från musikavdelningen gör dessa tillsammans och kopplar då samman böcker och musik.

• Bestånd

Bokbeståndet på Pointti består till största delen av skönlitteratur och fantasygenren överväger. Det finns inte så mycket fackböcker utan de som är intresserade av det hänvisas till vuxenavdelningen. Det finns också serier och tidskrifter.

I biblioteket ligger också en informationsbyrå för ungdomar, "Yesbox". I dagsläget samarbetar biblioteket mycket litet med Yesbox.

• Spelrum och teknik

Pointti har ett spelrum där ungdomarna kan spela tv-spel. Det finns även två datorer där de kan spela World of Warcraft. Biblioteket betalar licensen för det. De som vill spela får skriva på ett kontrakt där de förbinder sig att följa de regler som biblioteket satt upp för användandet av datorerna. I spelrummet är det mest pojkar som håller till. De har investerat i en dansmatta också för att locka fler flickor att delta och då är det ungefär 50% flickor och 50% pojkar som är med. Ungdomarna har tillgång till spelen från kl.14.00 på vardagarna så att spelandet inte inkräktar på skolans arbete och tid. Vardagskvällar befinner sig ca 50-60 ungdomar på avdelningen och spelar.

Personalen säger att det är svårt för biblioteket att hänga med i utvecklingen när nya tekniker och nya spel kommer hela tiden. Budgeten räcker helt enkelt inte till. Titt som tätt får de dock låna demonstrationsexemplar från leverantörer av spel och system. Men endast lite av detta är ekonomiskt möjligt att inköpa.

• Bakgrund

Bakgrunden till att de började med spel var att de tog in ett spel på försök, Runescape. Det blev mycket populärt och de bildade en spelklubb. De har valt att ha ett spelrum på biblioteket och inte låna ut spel dels på grund av copyrightregler och dels eftersom de vill att alla ungdomar ska ha tillgång till spel och på så sätt jämna ut skillnader bland olika socialgrupper. Personalen tycker att det är värdefullt att ungdomarna har en plats att vara på där de kan umgås med andra och förhoppningsvis undvika dåliga miljöer eller att bara hänga i köpcentret.

• Programkvällar

Pointti har också programverksamhet. Möblerna står på hjul så de kan därför skjuta ihop dem och på så sätt få stora ytor att vara på. De ordnar spelkvällar/turneringar och även uppträdanden där ungdomarna själva framför musik, så kallade demokvällar.

Den givande och underhållande guidningen på Esbo stadsbibliotek och Pointti gavs av Robin Marcus.

/Emelia och Karin

Deckarvisning

Nu har jag haft min första deckarvisning för åk 1! Det var lite pirrigt, men det gick bra i alla fall.
Det var ju tänkt att barnen skulle få sina lånekort den här dagen. De hade varit duktiga och lämnat in sin ansökan i tid så att vi hade hunnit göra iordning korten innan, men när de kom till biblioteket hade det hänt något fruktansvärt!!! Korten var borta! Någon hade varit inne på biblioteket och stulit barnens lånekort!
När jag berättade det här för barnen blev de skräckslagna. ”Det måste ha varit en tjuv”, sa någon. Då upptäckte vi svarta fotavtryck på golvet. ”Men vem är det som har varit här och haft sååå lortiga fötter???” Vi följde spåren som ledde oss in till Salongen, ett rum för samlingar av olika slag, bokprat, etc. Där var det uppdukat med ljus och på en silverbricka låg ett brev. ”Till åk 1 Beta” stod det på brevet. Barnen blev ivriga och undrade förståss vem som har skrivit det – och till dom dessutom! En pojke slet ivrigt upp brevet och alla lyssnade spänt på vad som stod. Det visade sig att brevet var från Lasse och Maja från Lasse-Majas detektivbyrå. De behövde hjälp med att lösa mysteriet med de försvunna lånekorten. De misstänkte att det var biblioteksspöket som har varit i farten och busat med bibliotekspersonalen.
Det Lasse och Maja visste om biblioteksspöket var att han älskar bilderboken ”Det spökar Alfons Åberg” av författaren Gunilla Bergström. Så de tyckte att vi kunde börja leta efter den boken för att se om vi kunde hitta fler ledtrådar. Så vi begav oss ut i biblioteket. När vi hittade boken, så sår vi att det stack fram en lapp ur boken. Lappen ledde oss vidare till flera ledtrådar i form av meddelanden, böcker och skyltar som stod helt fel osv. På så vis tog vi oss runt bland de olika hyllorna. Den sista ledtråden ledde oss förståss till de försvunna lånekorten. Eftersom det här inte var den första gången som Lasse och Maja varit inblandade i ett biblioteksmysterium så fick klassen boken Biblioteksmysteriet som de kan ha som högläsningsbok i klassrummet.
Det kändes ganska lyckat, tycker jag, bortsett från att det var en alldeles för stor grupp. De var 21 stycken, så det hade varit bra att dela upp dem. Då hade det nog varit lättare att hålla ihop gruppen. De blev lite ”fladdriga”, men det verkade som att de tyckte det var spännande i alla fall. De var väldigt ivriga att leta efter nya ledtrådar. Nästa gång blir det i alla fall mindre grupper!

Nalle-hotell på biblioteket

Så här har vi tänkt oss firandet av Internationella nalledagen:

Vi (Edsbyns bibliotek) söker nallar till en nalle-utställning i samband med internationella nalledagen 27/10. Nallen har fått sitt namn från den amerikanske presidenten Theodor Roosvelt som för över 100 år sedan vägrade att skjuta en björnunge under en jakt. Tidningarna gjorde en grej av det och efter det kom leksaksnallarna att kallas ”Teddybjörnar” efter Theodor "Teddy" Roosvelt.

Alla nallar har en historia. Vill du berätta om din nalle? Knyt fast en lapp med följande information kring halsen på din nalle och lämna in den på Edsbyns bibliotek senast den 24/10:

Nallens namn: Vad tycker nallen om att göra?
Ägare: Vad tycker nallen om att äta?
När fick du den? Något mer du vill berätta om din nalle?
Av vem?

Vi lovar att ta väl hand om alla nallar och biblioteket kommer att vara som ett nalle-hotell. Du kan hämta din nalle igen måndagen den 3/11 Alla som lånar ut sina nallar till oss eller som fyller i en nalletävling är med i utlottningen av en biblioteksnalle och bokvinster. Bilder på nallarna och nalle-historierna läggs sedan ut på Bibblabloggen.

I samband med internationella nalledagen visar vi upp nallarna på Edsbyns bibliotek under tiden 27/10 -31/10 (höstlovet). Det kommer att finnas nalletävlingar att fylla i och klippdockor att färglägga. Självklart kommer det också att finnas nalleböcker att låna och läsa.

Fredagen den 31/10 kl. 11 blir det sagostund på Lill-bibblan för barn med medföljande vuxen.

Välkomna!