Bokupplevelse för alla sinnen

Nu är vi i full gång att planera en "bokupplevelse för alla sinnen" för våra femteklassare i Smedjebacken. Inspiration fick vi från någon av deltagarna i Tällberg (från Norrköping tror jag- tack!). Det hela ska bli som ett bokprat fast i en helt annan form.

Vi strävar efter att utveckla arbetet med gåvoböcker i kommunen till att omfatta även äldre barn. (Tidigare har vi haft gåvoböcker till nyfödda, 2-, 4- och 6-åringar) Som ett led i det har vi köpt in boken "Silke – en förvandlingshistoria", som de deltagande eleverna ska få. Men innan de får boken ska de få uppleva utvalda delar av boken som ger ledtrådar om vad den handlar om. (Helt kort handlar boken om flickan Silke som älskar vatten men som blir torr och konstig i huden av allt badande. Hennes längtan till havet blir allt starkare och boken slutar med att hon sakta men säkert förvandlas till en sjöjungfru.)

Vi håller nu på att iordningställa ett rum i anslutning till biblioteket med diverse attiraljer tagna ur berättelsen om Silke. Tyg och skärmar skapar mindre rum i rummet, som små avdelningar. Innan barnen går in (en och en) så får de en introduktion av oss. Meningen är att de, när de kliver in i rummet ska känna att de kommer in i berättelsen och att de blir huvudpersonen för en stund. Väl inne får de följa instruktioner. De ska få ta av sig skor och strumpor och få vada i vatten, de ska få smörja händerna med salva (som Silke i boken måste göra), äta piller mot torr och kliande hud, öppna ett paket där det ligger en snäcka i vilken de kan lyssna på havet, de ska få smaka tång mm. Slutligen hamnar de mitt i rummet där de får lägga sig ner i ett kuddhav och titta upp i taket där vi kommer att visa bildspelet (som ni kan se längre ner) med tillhörande ljudeffekter. När alla är samlade igen kommer vi att prata om vad de upplevt och vad de tror att boken handlar om.

I förväg har vi bett eleverna ur några klasser måla eller göra kollage på specifika teman. Dessa använder vi nu när vi skapar miljön i rummet. En klass har till exempel gjort en badrumsmiljö med en fantastisk badrumsdikt till och en klass har gjort en helt underbar bild av havet med en massa fiskar, maneter, vrak och skatter. Ytterligare en klass håller på att göra ett kollage om mediciner och piller. Barnen kommer alltså under sin "upplevelsevandring" att se den del de själva bidragit med och i vilket sammanhang det hamnat.

På måndag i nästa vecka börjar vi och när veckan är slut ska 108 barn plus en del vuxna (kulturnämnden bland annat) ha passerat upplevelserummet.

Efter upplevelsen får alla elever, som sagt, med sig boken hem. Alla lärare får också ett erbjudande om att jobba vidare med boken i klassen på nya sätt. Vi har ett samarbete med IT-pedagogen i kommunen och i den nya mediasalen kan barnen få hjälp med att göra film, leranimationer, bildspel etc. Möjligheterna är oändliga och det ska bli jättespännande att se om de nappar på erbjudandet och vad det resulterar i.

Marika & Helena

Fortsättning följer…..

Lässtimulans som sätter sig i kroppen - Supershow med Rut och Knut och lilla Tjut

Idag var det hip-hop för hela slanten här på Edsbyns bibliotek. Tre tjejer (i randiga kläder som Rut, Knut och Tjut) från Bollnäs estetiska program var här och lärde Edsbyns 5-åringar att se coola ut och att dansa hip-hop. Jag läste ur boken "Supershow med Rut och Knut och lilla Tjut", av Carin och Stina Wirsén och så lyssnade vi på hip-hop-låten från skivan med samma namn. Barnen prövade också på att spela på musikinstrument som bla. kastruller och rivjärn. Alla barn (och fröknar) var coola och super-duktiga på att dansa. Varje förskola fick ett exemplar av boken Supershow med Rut och Knut och lilla Tjut + Cd med samma namn. Fler bilder finns på Bibblabloggen.

För en dryg månad sedan genomförde jag något nytt för mig - en 6-årsvisning på biblioteksbussen.
Inför detta hade jag pratat med läraren om hur jag hade tänkt mig upplägget (presentation av mig och chauffören, vad vi gör i bussen, vad besökarna kan göra, hur man hittar böcker, tips på hur man tar hand om böckerna man lånar plus besökets höjdpunkt: en tjuvtitt in i förarutrymmet som annars är dolt bakom en stängd dörr). Jag hade också bett att barnen skulle förbereda frågor till mig, förslagsvis om bibliotek, böcker eller fordonet, men vad som helst gick bra!
För att vi skulle ha tillräckligt med tid på oss hade vi gjort upp om att vi skulle komma ca 20 min tidigare än vanligt, så vi skulle få 40 min på oss för visningen. Men just den här dagen hade allt möjligt trasslat på skolan, och det tog hela 15 minuter innan alla barn hade droppat in i bussen, tillsammans med en stressad lärare som kom sist med håret på ända. Tyvärr gjorde den här väntan att många hade blivit otåliga och tappade koncentrationen, vilket gjorde att jag (som är ovan vid visningar, så det var även mitt ansvar) hade svårt att få kontakt med gruppen och säga det jag hade tänkt att säga. Att de kom så sent gjorde också att vi inte hann med deras frågor innan nästa klass stod på tur, vilket var synd. Alla som ville fick dock sitta i förarstolen och känna på ratten, vilket var mäkta populärt. De fick också gåvoböcker, som förstås mottogs väl.
Så var det ett lyckat försök? Nej, det tycker jag inte den här gången, men det var lärorikt och jag tror att idén skulle kunna funka om förutsättningarna är bättre. Extra viktigt när man ska ta emot en grupp på en mycket liten yta som den i vår buss är att det är lugn stämning och att läraren är på plats på en gång för att hjälpa till att samla ihop gruppen. Jag tror att barnen tyckte att det var spännande, men jag hade velat få bättre kontakt med dem än jag fick, och på det hela taget gjorde tidsbristen att det inte blev som jag hade tänkt. Positivt var dock att alla nu vet vad vi som jobbar där heter, att de gärna får prata med oss och att de förhoppningsvis känner sig lite mer hemma i bussen och med oss till nästa gång.