Susanne Ahlroth, Richardsgatans bibliotek, Helsingfors

Barnavdelningen presenterades av Susanne Ahlroth, chef för barnverksamheten.

Biblioteket är inrymt i ett äldre hus i flera våningar. Huset är renoverat och uppfräschat, biblioteket är inbjudande med många läsplatser och varm hyllbelysning. Man har en uttalad konstprofil, satsar på ett stort bestånd av konstböcker och strävar efter att ständigt visa olika typer av konst, bland annat i det s k boktornet. Man har också ett artotek, där konstnärer hyr ut sina verk för en viss månadssumma. Om man vill går det bra att fortsätta hyra tavlan (eller keramikfiguren mm) tills den är betald och så att säga friköpt.
Barnavdelningen finns i ett rum på nedre botten. I rummet finns många fönster och de stora väggarna, för det är högt i tak, är fulla av äldre väggmålningar, som i sig är vackra, men som bidrar till att ge barnavdelningen en lite gammaldags konventionell prägel. Vi anade att det inte var så lätt att möblera och inreda.

I Finland bor 5, 3 miljoner innevånare, det finns 400 kommuner och utlåningen per person och år är 19, 21.

Susanne berättar för oss bland annat följande om finländska barn och ungdomar:
De är intresserade av att läsa
Tre fjärdedelar läser var dag för nöjes skull
De läser aktivt dagstidningar och serier
De kommunala biblioteken i deras närhet är av medelstorlek

Skolbiblioteken
Unga lånar mycket på kommunbiblioteken medan skolbiblioteken är dåligt utnyttjade eftersom de i sig är dåligt utrustade.
Det finns ingen lagstiftning för skolbiblioteken, kommunbibliotek och skolor är under olika förvaltningar
De allmänna biblioteken har i stället åtagit sig många av skolbibliotekens uppgifter
Denna pedagogiska funktion borde finnas i skolbiblioteken

Samarbete skola-bibliotek
Kommunbiblioteken ger barn och unga mängder med service, vilket sker i samarbete med skolorna men bygger helt på frivillighet
Servicen kan bestå av hjälp med informationssökning, bokprat, författarbesök, lästävlingar, boklådor, lärarfortbildningar, föräldramöten…..mm mm
Olika projekt, som till exempel BITTIS , biblioteket i skolan

God läsfärdighet bland barn i Finland, orsaker:
Stor bokutgivning
Bibliotekslagen
Biblioteken har mycket gott anseende och uppfattas som demokratiska
Biblioteken har generösa öppettider, de är många och tillgängliga
Bra lärar- och bibliotekarieutbildning
Läroplanen betonar ämnet modersmål och litteratur särskilt mycket, man menar att läsfärdigheten höjer såväl läsaktiviteten som läsintresset i en god cirkelrörelse, man ger böcker och läsande stort utrymme i skolorna
Det finns en speciell stolthet över modersmålet eftersom finländska inte alltid varit tillåtet som första språk
Dock är det stor skillnad på pojkars och flickors läskulturer, de höga siffrorna för finska barns läsförståelse i den internationella PISA-rapporten är i hög grad flickornas förtjänst

Richardgatans verksamheter
Projekt och jippon för alla åldrar i ett långsiktigt och målmedvetet arbete
Samarbete, förutom med skolan, med dagvården, förskola, fritids- och ungdomsgårdar, konstskolor, förlag, organisationer, församlingar, fonder, babycaféer, mammaklubbar, läsecirklar, sagostunder, föräldrakvällar, ord- och poesiverkstäder, hela kultursekton m m

Ute i landet kan det i stället variera hur mycket skola och kommunbibliotek samarbetar, det finns heller ingen regional samordning och man har egentligen ingen riktig överblick över hur det fungerar i stort. Därför förstår vi som besökte Richardgatans bibliotek att Helsingfors barn och unga är en priviligerad grupp, om man ser till den samlade mängden engagerade barnbibliotekarier och övriga schemalagda kulturaktörer som alla hjälps åt att ge dem heltäckande och högklassiska kulturupplevelser.

För finlandsgruppen

Ulla Winroth
Maria Höglund
Merete Sörensen