tisdag 9 december 2008

Bok-event för årskurs 1: Hotellmysteriet

Bok-eventet ägde rum på Väderstad bibliotek, Östergötland, där Maude Kall är bibliotekarier. Jag tog, som projektledare för läsfrämjandeprojektet Bokens alla sidor, kontakt med biblioteket för att höra om intresse fanns för att genomföra ett bok-event där syftet är att låta barn möte boken på många olika sätt, med andra metoder än enbart läsande och text. Nedan följer en ganska detaljerad redogörelse för hur eventet gick till, tänkt att kunna användas av andra som är sugna på att göra något av de populära böckerna om LasseMajas detektivbyrå. Mer om Bokens alla sidor kan läsas på Länsbibliotek Östergötlands webbplats.

Målgrupp: en årskurs 1:a som var inbokade för bokprat, ca 20 elever
Bok: Hotellmysteriet, Martin Widmark och Helena Willis
Tidsåtgång: 1 tim

13 november 2008
Fem sinnen
Vi inledde med en kort presentation av oss själva, Tova Sylvan och jag. Därefter bad vi fem barn komma fram till oss. Fyra av dem fick en ögonbindel på sig. Vi bad övriga elever att inte berätta något. De fem utvalda eleverna fick sedan använda ett sinne vardera och gissa vad de såg, hörde, kände, luktade och smakade på. Alla gissade rätt utom killen som luktade på mjukmedel med äppledoft. (Säger en del om det syntetiska i den doften…). Det vi använde för övningen var:

Syn: Konstnärliga äpplen av Cezanne, samt en bild på äpplen från en matvaruaffär, inplastad bild i A4-format
Hörsel: en person åt äpple, nära barnets ena öra
Känsel: äpplen i en korg att känna på
Lukt: mjukmedel med äppeldoft i mugg, att lukta på
Smak: äppeljuice i glas att dricka

Därefter fick barnen sätta sig ner med de andra och vi ställde följande frågor:
Kan en bok kännas, smaka, lukta, höras, synas? Samtalet visade att det inte var något problem att få in alla sinnen, även om man var tvungen att tänka till lite på t ex det där med smak. Där gav vi exempel på hur det i en bok kan stå beskrivet att något smakar, på ett målade sätt så att det vattnas i munnen på läsaren, samma form av exempel gav vi när det gäller lukt. Känna på boken gav oss möjlighet att i all korthet berätta om äppelhyllor. Höra handlar om högläsning och hörböcker. Synas kan vara en bok som blir film, men också själva bokomslaget och vad det berättar och ger för upplevelser. Denna punkt går att utveckla mer till ett helt program där barnen får jobba med en och samma bok och t ex göra den på fem olika sätt.

Bokpresentation med viss dramatisering och kroppsövningar
Efter samtalet om alla sinnen och om det funkar på en bok övergick vi till den valda boken. Boktipset hade vi fått från bibliotekarien, som i sin tur pratat med läraren i fråga. Vi presenterade boken för barnen i korthet. Det visade sig att merparten av dom hade läst den och kände till figurerna Lasse och Maja väl. Alla hade dock inte läst den vilket gjorde att vi kunde jobba på som planerat, efter att ha förmanat de som redan läst den att inte avslöja slutet!

Bokpresentation
Nu är det jul i Valleby och Lasse och Maja ska jobba extra på stadshotellet. På själva julafton ska det komma en fin familj till hotellet. De heter Åkerö och ska bo i hotellets finaste rum. Familjen består av herr och fru Åkerö, deras dotter och en sällsynt och dyrbar hund av rasen kinesisk äppeltax!
Nu ska ni få möta de andra som arbetar på hotellet. Alla fyra har något gemensamt – de behöver alla snabbt ganska mycket pengar!

Tova och jag turades sedan om att gestalta nedanstående fyra personer. Det gjordes med enkla medel som t ex en kockmössa och en basker, samt tydligt kroppsspråk och överdrivna dialekter. Syftet var att visa på att alla dessa var i stort behov av pengar pga olika orsaker, samt att ge dem lite karaktär.

Rune Andersson (sur receptionist med frimärksintresse) :
God dag, jag heter Rune Andersson, ni får kalla mig herr Andersson, tack. Jag arbetar i receptionen och har det viktiga ansvaret att ta hand om alla hotellets gäster, så egentligen har jag inte tid att vara här. Mitt stora intresse är att samla på frimärken, just nu finns det ett väldigt sällsynt exemplar till salu – om jag bara hade 200.000 kr så skulle det bli mitt!

Pierre Chaloppes (fransman med basker) :
Salut! Jag är från Frankrike och här på hotellet är det jag som städar. Jag längtar tillbaka till Frankrike, men ibland skickar min mamma presenter därifrån, igår fick jag goda ostar! Jag tror hon vill att jag ska komma hem igen! Kanske kan hon låna mig pengar, så att jag och Riita kan öppna en egen fransk restaurang. 200.000 kr skulle sitta fint!

Ronny Hazelwood (hotellägare, stor och bullrig) :
Hello! Mitt namn är Ronny Hazelwood och jag är direktör här på hotellet. Jag kom hit en dagl, övergiven av frun, och tänkte sitta vid havet och skriva dikter – mnen så fick jag se hotellet, fallfärdigt och övergivet. Jag satsade allt jag hade och fixade till hela hotellet, men nu är mina pengar slut och för att rädda hotellet måste jag få ihop minst 200.000 kr.

Riita Heijalainen (kock med drömmar om egen restaurang, glad och positiv) : Gottag, jak är fran Finland. Det är jak som lagar maten här på hotellet. Här är bra, men jak drömmer om att öppna eken restaurang i Frankrike. Men det är durt att öppna restaurang. Jak behöver mycke, mycke pengar och vill inte låna av någon mamma. Jak kan själv..

Efter presentationen bad vi eleverna att visa hur man ser ut o man är sur, blyg, kär osv. De stod upp och visade med hela kroppen hur olika känslor såg ut. Fungerade mycket bra och var roligt för både oss och dem. Dessutom blev det en välbehövlig paus i att sitta och lyssna – att få stå och göra, använda hela kroppen.

Vi avrundade känsloövningen och förde berättelsen framåt genom att berätta om hur den fina familjen Åkerö med sin hund kommer till hotellet men att man på kvällen efter julfirandet hörs fru Åkerös skrik över hela hotellet – hunden är borta! Hela personalen hjälper till att leta, men ingen hund hittas. Är den stulen och vem är i så fall hundtjuv?

Denna fråga gick vidare till barnen, som därmed fick ta rollen som Maja och Lasse – vem tror ni kan ha stulit den sällsynta äppeltaxen, värd 200.000 kr. vi diskuterade tänkbara lösningar i all korthet eftersom många av barnen redan visste hur boken slutade. Intressant att notera är att samtalet tog en helt annan vändning här. Barnen hade frågor om vad som hände med dottern till familjen Åkerö. Detta då det är familjen själva som drogat hunden och gömt den i en väska för att kunna bo gratis på fina hotell. Mamman och pappan togs av polisen. I boken nämns dock inte hur det går för dotter och hunden. Dottern är ganska osynlig i boken, men för barnen i årskurs 1 var det hennes öde som de ville veta mer om, kanske för att de kunde relatera till just barnet och barnets upplevelser? Samtalet kom att handla om vad som händer med ett barn när föräldrarna begår brott. Det blev ett ganska långt samtal, som vi avbröt när barnen började bli lite väl privata (och berätta om släktingar som fått fortkörningsböter etc…). Detta samtal anser jag vara mycket viktigt och väl värt att stanna kvar i, problemet är dock när barnen blir för privata och avslöjar ”familjehemligheter”. Då gäller det att läraren är med och kan ta tag i det vid ett senare tillfälle, tillsammans med den eleven, inte i storgrupp.

Praktisk övning, konstnärlig gestaltning
Efter samtalet fick barnen göra egna stämplar i ett lätthanterligt material. Man ristar in det mönster, den symbol man vill ha, med en vanlig blyertspenna. Sedan fick de trycka sin stämpel på ett stort vitt papper på golvet, alla på samma papper så att det blir som en tapet, eller kanske som presentpapper. Stämpeln fick man sen ta med sig hem. Den går ju att använda gång på gång om man bara har stämpelfärg eller målar på den med en lite krämig färg eller vattenfärger.

Vi avrundade. Barnen genomförde sina boklån, tog stämplar, låneböcker och ett äpple med sig hem.

Rekvisita som vi använde:
Äpplen
Äppeljuice
Äppeldoft av något slag
Korg
bild av äpplen
Ögonbindlar

Kavaj
Basker
Kockmössa
Glasögon på nästippen

Papper
”Frigolit”klossar
Stämpeldynor
Blyertspennor

Egen reflektion: Det fungerade bra att arbeta med bokprat på detta sätt. Ett problem var att många redan läst den valda boken, men det var ett problem som var enkelt att lösa. Läraren själv var mycket fascinerad över att barnen kom ihåg boken så detaljerat, så där var det m a o ingen nackdel att de redan läst boken. De fem sinnena-övningen fungerade väl och gav en naturlig ingång i samtalet om hur en bokupplevelse kan tilltala och påverkar oss. Bokpresentationen med dramatisering och kroppsövning funkade också den bra, trots att jag personligen tyckte att själva boken var mycket dålig med taffliga, stereotypa personteckningar och genomskinlig story. Men, boken är omtyckt av barnen och det kanske är så att det inte får vara för svårt för att de ska kunna ta till sig den? Mest intressant var att de fäste så stor vikt vid vad som hände med dottern. Det står inget om det i boken och dottern har ingen framträdande roll alls i berättelsen, tvärtom. För mig kändes hon väldigt anonym och intetsägande, men för barnen var det där fokus låg – vad hände med henne när mamma och pappa hamnade i fängelset? Viktigt där var att läraren deltog: Läraren känner eleverna och kan vid behov följa upp ett sådant samtal. Den praktiska övningen var lätt att sätta igång och tog lagom lång tid med tanke på att vi bara hade en timme till förfogande för hela programmet. Ev kan man där vara tydligare med att de ska göra något från boken, dvs någon detalj eller något de tänker på efter att ha fått ta del av boken. man kan också vara tydligare med att alla ska jobba på samma papper, att det blir en slags kollektiv bild, en slags sammanfattning av boken utifrån alla elevernas synpunkter och stämpelbilder.

Lena Lindgren
2008-12-01

Inga kommentarer: