Läskonster i Västerås

Räven som slukade böcker

Jag tog kontakt med bibliotekets egen dramapedagog som arbetar med barnprogrammen, Christina Holmström. Jag berättade om Läsekonster och frågade om hon ville göra något tillsammans med mig. Vi ville kombinera hennes teatertalang med något litterärt och vi kom fram till att en dramatiserad sagostund vore roligt att prova. Vi hittade den ultimata boken; ”Räven som slukade böcker” av Franziska Biermann. Den handlar om en räv som har så god aptit på böcker att han käkar upp dem, gärna med litet salt och peppar på. Ju finare litteratur desto godare! Räven stjäl böcker på biblioteket, och sjunker till slut så djupt att han blir bokrånare. Eftersom boken utspelar sig delvis på biblioteket passade det utmärkt att spela upp den inne i biblioteket för en grupp barn. Vi bjöd in en grupp sexåringar.

Det kändes viktigt att det skulle bli en litterär upplevelse, därför gjorde vi så att jag satt i en fåtölj och läste berättelsen medan Christina spelade upp den, iklädd rävmössa och svans. Ett par gånger hoppade jag in i dramatiseringen och blev bibliotekarien som var med i boken, sedan satte jag mig ner med boken igen och läste vidare.

Det är ett bra sätt att dramatisera en saga på, när en läser och en annan dramatiserar, eftersom man då inte behöver avsätta så mycket tid till att lära in texter.
Ofta behövs bara en som dramatiserar, eftersom man kan låtsas att man spelar mot en tredje part. Till skillnad från vuxna har ju barn sådan fantasi att det kanske är lättare för dem
att godta det.

Det blev väldigt lyckat. Det kändes bra att få barnen att se att en bok kan innehålla så mycket mer än bara tomma ord och bilder! Vilket förhoppningsvis många barn redan förstått, men jag tror att de barn som inte får böcker lästa för sig kanske tror att böcker är torra och platta, medan filmer skulle vara häftigare att se på. En dramatiserad sagostund kanske kan få barn att se vilken härlig värld fantasin kan leda in dig på!



Bananflugor och kramsnö

Jag jobbar nu på att spexa till bokpraten så att de blir litet roligare. Ett lyckat exempel är när jag bokpratade om boken ”Bananflugor och kramsnö” av Anna Ribbing. Det är en rolig bok som lyckas kombinera nyttiga svenskakunskaper med mycket roliga bilder och stor humor. Det finns bilder i boken där kramsnö blir en bild av två snögubbar som kramas, potatisnäsa är en gubbe som har en potatis där näsan skulle sitta.
Jag kopierade upp flera av bilderna och gjorde en liten tävling som jag inledde bokpratet med. Jag visade upp bilder och barnen fick gissa vilka ord det var. Det var populärt och blev en rolig inledning på bokpratet.

Johanna Magnusson