En av 6-åringarna på visningen sa så om sin teckning. Hon hade försökt ritat en häst, men det blev en hund. Visningen var lyckad och jag fick veta massor om Power Rangers och Monstetruckar och hästar, hundar och katter.
Barnen hade lite svårt att komma igång och berätta så först var det jag som fick ställa en massa frågor, men det släppte lite efter en stund. Tråkigt nog så berättade inte flickorna särskilt mycket och när jag försökte bjuda in en av dem till samtal backade hon och en kille tog över. När jag berättade om mina favoritfigurer och börjde med Kråkan och Mamma Mu märktes det att ALLA var engagerade, killar och tjejer.
Jag hade tagit reda lite om Power Rangers på Internet innan och det blev de lite imponerade av :-) Det märktes också att det var lättare att prata om figurerna när jag läste lite vad jag fått reda på. Då bara flöt berättelserna fram och de verkade aldrig ta slut. Lärarna var också imponerade och de sa att de inte alls förväntat sig att barnen skulle måla de figurer som de gjort. De trodde att de skulle måla sagofigurer och blev själva uppmärksamma på sin egen roll och hur lätt det är att förvänta sig vissa saker.
Vi gick omkring i biblioteket och letade efter mjukdjur och stannade vid olika "djurstationer" och pratade lite om böckerna där. Vid hästhyllan stod Lilla Gubben och så visade jag cowboyböcker. Sen lyssnade vi på Cowboylåten från Rut och Knuts Supershowskiva och alla stod kring ett bord och vissa vickade på fötterna i takt med musiken. Trodde inte de skulle lyssna så uppmärksammat.
Jag visade även Robotböcker och anknöt till det tidigare samtalet om Power Rangers och det fick dem, främst pojkarna, att verkligen lyssna och delta med frågor och kommentarer.
Vi stannade också vid datorerna och jag visade Barnbibblan på Barnens bibliotek. Vi lyssnade på Sagan om pannkakan, Imse Vimse spindel och Ole dole doff och alla sjöng med. Det här har jag inte gjort förrut och det märktes vad lätt det var att fånga deras intresse.
Barnen fick vykort med sig hem så de kan bjuda sina föräldrar till utställningen. Jag har även satt ut information om utställningen i lokaltidningen under barnevenemang. Hela visningen tog 1 timme inklusive lånetid. Jag ska testa samma visning på nästa 6-årsgrupp också. Jag har fått många nya intryck idag som jag måste smälta.
/Anette Helgesson, Edsbyn
Ps. Nu måste ni andra också skriva lite så att inte jag verkar så smörig!! :-)Ds.
2 kommentarer:
Det här låter ju superkul!! Jag gissar att förberedelserna inte heller är extremt mycket mer omfattande än inför en mer "rutinartad" visning och att det du snappat upp på vägen verkligen är värt den extra tiden...? Ungefär hur lång tid skulle du bedöma att dina förberedelser tagit (bortsett från ren "idéspånartid", alltså när du hade konceptet klart för dig) och hur långt i förväg tog du kontakt med läraren för att etablera idén? Får man planka konceptet?
Jag håller förresten med om att Supershow med Rut och Knut och lilla Tjut är härlig! Mina barn hemma ääälskar den - särskilt rap-låten och textraden "snacka, snacka palsternacka"...
/Erica i Hallstavik
Hej!
Klart du får planka, det är ju det som är meningen med den här bloggen antar jag. Jag tänker planka allt när du börjar med påsarna :-)Fast det blir nog inte påsar här. Jag håller på med en genuslåda för tillfället och det får räcka just nu.
Det tog nog inte så lång tid med själva förberedelsen. Jag kontaktade läraren ca en månad innan visningen, men då var jullovet emellan. Sen hade jag hjälp av andra här som köpte in saft osv och en som satte upp utställningen, så jag kom liksom till "dukat bord". Svårt att bedömma hur lång tid förberedelserna tog. Jag utgick från min vanliga visning och spädda på lite. Samlade in djur (några fanns redan på bibblan), ordnade bandspelare (lånade av dottern), gjorde vykort till föräldrarna, inbjudningsbrev till läraren och ett speciellt till eleverna, tog reda på info om Power Rangers och så lite "möblering" innan visningen. Ungefär så mycket förberedelser + själva tanketiden som är svår att mäta.
Vi ses
/Anette
Skicka en kommentar