Jag har provat något nytt när jag har bokpratat för årskurs 5 här i Örbyhus. I god tid innan bokpraten tog jag kontakt med klasslärarna och bad dem förbereda eleverna så att de under bokpratet kunde tipsa mig om sin favoritberättelse (jag var noga med att betona att det inte alls måste vara en bok, även serier, filmer och TV-spel kan ju innehålla bra historier). Jag bifogade en enkel mall som varje elev kunde fylla i med titel, författare, typ av berättelse, handling och motivering till varför de tycker att den är bra. Det fanns även plats att antingen rita en bild eller klistra in en framsidesbild.
Jag bad även lärarna att fundera över om de hade något förslag på tema till mina boktips, någon genre som eleverna är särskilt förtjusta i eller något temaarbete de gör i skolan t.ex. Tyvärr fick jag inga konkreta önskemål mer än "spännande böcker", får nog vara ännu mer tydlig med vad jag menar nästa gång.
Jag var spänd av förväntan när det äntligen var dags för bokpraten, skulle eleverna ha nappat på min idé och vilja vara med och tipsa mig och varandra? Jodå, i den ena klassen var ungefär hälften med på noterna och i den andra hade samtliga förberett sig väl. Vi turades om att tipsa, och tiden räckte precis till. Hann även med en liten lek där de fick rösta på snyggaste bokomslaget. Det enda som är lite synd är att de flesta ändå valde att tipsa om traditionella böcker, förutom en kille som tipsade om en fabel och några bra mangatips. Min förhoppning var ju att eleverna skulle känna att alla typer av berättelser är lika mycket värda... Nu ska jag göra ett fint tipshäfte och ha en liten utställning med femmornas favoriter.
God Jul och Gott Nytt År
från biblioteket i Örbyhus
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag tycker det skulle vara intressant att veta om klasslärarna förstod att det kunde vara en favoritberättelse från "vad som helst" eller om deras sätt att presentera uppgiften för eleverna gjorde att de flesta tänkte på vanliga "bok-berättelser". Jag ser att du skrivit att du betonade det för lärarna, men kände du att det nådde ända fram?
Jag tror att jag kan vara ännu tydligare, och jag funderar även på att kanske gå upp till klasserna en sväng innan bokpraten och själv förklara hur jag menar (skolan och biblioteket sitter ihop, så det kan jag göra).
Skicka en kommentar