Filmade boktips

Efter vår "filmdebut" i Tällberg blev jag så sugen på att pröva på själv. Under hösten har jag samarbetat med en lärare på gymnasiet och resultatet har blivit några filmer som ni kan se här. Än så länge har jag bara fått två filmer att fungera, men det kommer...

Arbetet har gått till på följande sätt.
Jag var till mellanstadieklassen, en 4-5:a, och presenterade spökböcker (som var höstens tema inklusive författarbesök med Dan Höjer, som jag för övrigt varmt kan rekommendera). Eleverna läste och fick skriva manus till sina filmer utifrån de 5 punkter vi fick i Tällberg. Gymnasieläraren var till klassen efter någon vecka för att kolla hur det gick och för att berätta om filmningen. En förmiddag var jag och tre elever och gymnasieläraren på mellanstadieskolan och filmade. Vi tog in två elever åt gången i två olika rum och så fick de berätta om boken, läsa högt och sätta betyg på den medans gymnasieeleverna filmade och jag agerade "regissör" . Sen ställde jag frågor till eleverna för att få en lite mer avslappnad filmning där de inte tittade ned så mycket i papprena. Det var roligt tyckte nog både jag och eleverna. Vi var ute på skolgården och filmade olika miljöer; skakiga filmsnuttar i mörka trappor och annat som passande scener ur böckerna. Sedan redigerade gymnasieeleverna filmerna som sedan hade premiär på bibliotekets hemsida under barnboksveckan.

Jag funderar på att köra samma sak en gång till men då kanske med 5-åringar. Kanske låta elever från barn- och fritidsprogrammet sköta filmningen, men låta elever från teknikprogrammet ta hand om redigeringen. Vore också roligt att göra om samma sak igen med samma elever.

Vilken är din superkraft? Läs- och skrivprojekt om superhjältar.

I Daniel Möllbergs Boken om superhjältar deklareras att vem som helst kan vara en superhjälte, och att vad som helst kan vara en superkraft - det gäller bara att hitta sin egen superkraft och lära sig att använda den.

Det tar vi fasta på i ett läs- och skrivprojekt på Hallsta skola i vår, där barnen i en 3:a kommer att få läsa superhjältehistorier, samtala om sina läsupplevelser och skriva sina egna superhältehistorier, med sig själva som huvudpersoner.

Jag jobbar tillsammans med barnboksförfattaren Kalle Güettler (som också jobbar i skolbiblioteket på Hallsta skola en dag i veckan) och klassens lärare i detta projekt. Vi kommer att ta fasta på barnens egna förkunskaper om superhjältar, presentara Boken om superhjältar (som blir vår "handbok") och andra superhjälteböcker som barnen får läsa och prata om. Vi har också tänkt se någon film om superhjältar och samtala kring den. Och när barnen kommit en bit på vägen i sina reflektioner kring superhjältar och kring sina egna tänkbara superkrafter ska de börja skriva. Det färdiga resultatet kommer att presenteras i en bok, som alla barn får göra ett eget exemplar av och som kommer att ställas ut på biblioteket till allmänhetens beskådan.

Nu behöver jag tips på superhjälteböcker och superhjältehistorier! Alla förslag tas tacksamt emot. Gärna här på bloggen, men ni kan också maila mig: erica. markne@norrtalje.se

SPIDERWICK!

Vi på Säters bibliotek ansökte om pengar från Svensk Biblioteksförening (100 höjdare) och fick 10 000 kronor. Vi bestämde oss för att ordna en Spiderwick-kväll på höstlovet.

Till Spiderwickkvällen på Säters bibliotek hade 40 barn i åldern 7-9 år anmält sig. Programmet började 17.30 och då stängde vi biblioteket och släckte ner alla lampor. Hela biblioteket användes sedan under 2 timmar. Barnen delades in i fyra grupper och lotsades under kvällen av varsin bibliotekshäxa. Varje häxa hade ett märke ritat på kinden som barnen i hennes grupp också fick ritat på sig (pil, ring, blixt och kryss). Barnen kände sig som en grupp direkt när de fick sitt märke.

Uppdraget för kvällen var att lära sig saker som är bra att kunna när man har med den sagolika världen att göra och att hjälpa syskonen Grace att hitta Arthur Spiderwicks fälthandbok som kommit bort.

Med sin häxa fick barnen besöka fyra olika stationer. På en station fick de lära sig trolla av en professionell trollkarl som heter Jonas Södergren. I experimentköket fick de prova experiment med Hanna Lindfors, doktorand från Leidens universitet. I reptilhörnan visade djurägaren Kristoffer Larsson ovanliga djur, så som spindel, leguan, padda och salamander. Sedan fick barnen naturligtvis besöka Arthur Spiderwicks bibliotek. I hans bibliotek berättade häxan om Spiderwick och läste ur Fälthandboken som man hade funnit. Sedan gömde barnen Fälthandboken för att inget oknytt skulle hitta den!

I en spökhörna utanför reptilrummet tipsades om både Spiderwickserien och andra spännande böcker. Som avslutning på kvällen lottades en Fälthandbok ut i varje grupp.

Barnen fick låna av alla böcker som skyltats vid de olika stationerna. Det fanns trolleriböcker, experimentböcker och förutom Spiderwickböckerna en massa andra spännande böcker. Både boktipsen och de praktiska övningarna stimulerade barnen att låna och läsa mer!

För att nå ännu fler barn ordnades följande förmiddag en experimentverkstad och spökhistorier lästes i Arthur Spiderwicks bibliotek. 40 barn deltog även denna dag. Barnen delades upp i två grupper. I experimentverkstaden fick hälften av barnen under en hel timme prova olika experiment. Vi utgick till exempel från Tom Tits experimentböcker och använde oss av ingredienser som finns i de flesta kök. Andra gruppen fick samtidigt höra spökhistorier i Spiderwick-biblioteket. De fick också låna böcker och gå en tipspromenad med bokpriser. Efter en timme bytte grupperna plats med varandra.

Det blev en rolig och spännande förmiddag för alla, både barn och vuxna!

Susanne Ahlroth, Richardsgatans bibliotek, Helsingfors

Barnavdelningen presenterades av Susanne Ahlroth, chef för barnverksamheten.

Biblioteket är inrymt i ett äldre hus i flera våningar. Huset är renoverat och uppfräschat, biblioteket är inbjudande med många läsplatser och varm hyllbelysning. Man har en uttalad konstprofil, satsar på ett stort bestånd av konstböcker och strävar efter att ständigt visa olika typer av konst, bland annat i det s k boktornet. Man har också ett artotek, där konstnärer hyr ut sina verk för en viss månadssumma. Om man vill går det bra att fortsätta hyra tavlan (eller keramikfiguren mm) tills den är betald och så att säga friköpt.
Barnavdelningen finns i ett rum på nedre botten. I rummet finns många fönster och de stora väggarna, för det är högt i tak, är fulla av äldre väggmålningar, som i sig är vackra, men som bidrar till att ge barnavdelningen en lite gammaldags konventionell prägel. Vi anade att det inte var så lätt att möblera och inreda.

I Finland bor 5, 3 miljoner innevånare, det finns 400 kommuner och utlåningen per person och år är 19, 21.

Susanne berättar för oss bland annat följande om finländska barn och ungdomar:
De är intresserade av att läsa
Tre fjärdedelar läser var dag för nöjes skull
De läser aktivt dagstidningar och serier
De kommunala biblioteken i deras närhet är av medelstorlek

Skolbiblioteken
Unga lånar mycket på kommunbiblioteken medan skolbiblioteken är dåligt utnyttjade eftersom de i sig är dåligt utrustade.
Det finns ingen lagstiftning för skolbiblioteken, kommunbibliotek och skolor är under olika förvaltningar
De allmänna biblioteken har i stället åtagit sig många av skolbibliotekens uppgifter
Denna pedagogiska funktion borde finnas i skolbiblioteken

Samarbete skola-bibliotek
Kommunbiblioteken ger barn och unga mängder med service, vilket sker i samarbete med skolorna men bygger helt på frivillighet
Servicen kan bestå av hjälp med informationssökning, bokprat, författarbesök, lästävlingar, boklådor, lärarfortbildningar, föräldramöten…..mm mm
Olika projekt, som till exempel BITTIS , biblioteket i skolan

God läsfärdighet bland barn i Finland, orsaker:
Stor bokutgivning
Bibliotekslagen
Biblioteken har mycket gott anseende och uppfattas som demokratiska
Biblioteken har generösa öppettider, de är många och tillgängliga
Bra lärar- och bibliotekarieutbildning
Läroplanen betonar ämnet modersmål och litteratur särskilt mycket, man menar att läsfärdigheten höjer såväl läsaktiviteten som läsintresset i en god cirkelrörelse, man ger böcker och läsande stort utrymme i skolorna
Det finns en speciell stolthet över modersmålet eftersom finländska inte alltid varit tillåtet som första språk
Dock är det stor skillnad på pojkars och flickors läskulturer, de höga siffrorna för finska barns läsförståelse i den internationella PISA-rapporten är i hög grad flickornas förtjänst

Richardgatans verksamheter
Projekt och jippon för alla åldrar i ett långsiktigt och målmedvetet arbete
Samarbete, förutom med skolan, med dagvården, förskola, fritids- och ungdomsgårdar, konstskolor, förlag, organisationer, församlingar, fonder, babycaféer, mammaklubbar, läsecirklar, sagostunder, föräldrakvällar, ord- och poesiverkstäder, hela kultursekton m m

Ute i landet kan det i stället variera hur mycket skola och kommunbibliotek samarbetar, det finns heller ingen regional samordning och man har egentligen ingen riktig överblick över hur det fungerar i stort. Därför förstår vi som besökte Richardgatans bibliotek att Helsingfors barn och unga är en priviligerad grupp, om man ser till den samlade mängden engagerade barnbibliotekarier och övriga schemalagda kulturaktörer som alla hjälps åt att ge dem heltäckande och högklassiska kulturupplevelser.

För finlandsgruppen

Ulla Winroth
Maria Höglund
Merete Sörensen

Magiska manteln i Läskonsters anda

Nu har Magiska mantel-utställningen varit hos oss i två veckor och vi har haft visning för nästan 300 barn och unga. Det här har varit veckor som gått i Läskonsters anda. Verkligen en bra utställning där barnen får använda flera sinnen.

Vi bjöd in alla barn på lågstadiet till visningar (Jag prövade att ha visningar för små barn, ca 1-5 år, med föräldrar, på Lillbibblan och det gick bra. Vi har även haft visningar för årskurs 6 och för en grupp unga funktionshindrade). Innan de kom läste de någon bok från den islamiska världen som vi rekommenderat. Under visningen fick barnen skruva upp fantasi-knappen hur mycket de ville och det var så kul att höra vad de såg i tavlorna. Det blev som nya berättelser.

Jag antar att det är fler än vi som haft utställningen, men för övriga: så ingår en glaspaviljong där man kan sitta och titta på den vackra glasmosaiken medan man lyssnar på musik i hörlurar. Barnen fick även känna på kakel och pröva den magiska manteln. I anslutning har i haft en bokutställning med böcker om islam, islamisk konst men även skönlitteratur från den islamiska världen och många barn lånade med sig någon bok.

Vi drog ut bilder från Internet och visade hur platserna som tavlorna föreställde såg ut på riktigt. Barnen fick sen Bibblablogg-vykort med sig hem så de kunde titta på bilderna hemma senare. Efter visningen fick de göra egen mosaikkonst, vilket var mycket uppskattat. I två veckor nu ska vi ha barnens egna alster uppsatta som en egen konstutställning.

Under de här veckorna har jag arbetat tillsammans med kommunens kulturassistent, som annars har hand om alla utställningar. De här visningarna har gett oss mersmak och vi kommer att arbeta ihop fler gånger. Det går ju att göra ungefär samma sak kring vilken konstutställning som helst i princip. Det var kul att arbeta ihop. Vi hade användning av våra olika inriktningar och som vanligt så brukar då 1+1 = 3.

Bibliotek 10 i Helsingfors: Från vardagsrum till arbetsplats

Mitt i centrala Helsingfors finns Bibliotek 10, som är ett unikt specialbibliotek med inriktning på musik och IT.

Här kan användarna ägna sig åt självständig kultur- och medieproduktion. Man kan t.ex. låna en musikstudio med instrument och här finns möjlighet att öva med sitt band eller att spela in en egen demo. Bibliotek 10 har också en scen, som man kan boka för egna föreställningar och konserter. Dessa hålls i själva biblioteket under öppethållandet. Allt från medier till instrument går att låna gratis på bibliotek 10 så länge man ha ett bibliotekskort.

Personalen betonar att bibliotek 10 inte är ett ”tyst” bibliotek utan det är en plats för arbete och skapande verksamhet. Här flyttas fokus bort från folkbibliotekets klassiska vardagsrumstanke – Bibliotek 10 är snarare en arbetsplats.

Biblioteket har flerspråkiga kundarbetsstationer, som utrustats med redigeringsprogram och skanner. I biblioteket kan man använda sin egen bärbara dator och överallt finns möjlighet att koppla upp sig på nätet. En del av möblerna är rörliga och tanken är att användarna själva ska kunna möblera om och bygga en egen personlig arbetsplats.

Här finns en omfattande samling av musikmaterial med 40000 musikinspelningar, musiklitteratur och en mångsidig datateknisk utrustning. På biblioteket finns även material om turism, publicering, medie- och filmbranschen samt serietidningar och tidskrifter.

Bibliotek 10 slog upp sina portar för allmänheten 2005 och gensvaret blev större än man kunnat föreställa sig. Varje dag kommer c:a 2000 besökare och det är nya målgrupper som har hittat hit. 60% av besökarna är män, främst i åldern 15-30 och en annan stor besöksgrupp är kvinnor över 50. Biblioteket har generösa öppettider – 78 timmar/vecka och på vardagarna håller man öppet till kl. 22.

Observerat av: Monika Janvari, Pia Ericson och Erica Markne - som blev mycket imponerade av Bibliotek 10

Fokus Rummet gav mersmak

Resan till Gotland var inspirerande på många sätt. Barnavdelningarna - naturligtvis - men också naturen, raukarna och havet.

Det var väldigt kul att se de olika temana som konstnärerna fått leka med fullt ut till minsta detalj på de olika biblioteken. Alla ställen kändes trevliga att vara på, det tror jag barnen också tycker, oavsett om de får något som de inte har i sin vardag (som Lilla Afrika) eller om det är något som direkt anknyter till livet på ön (som på Traktor- och Hästbiblioteket). Gladast blev jag ändå på Krakel Spektakel biblioteket, Fårösund. Det kändes som om temat kunnat utnyttjas till roliga projekt tillsammans med elever. Bland annat hade elever tillverkat bokstäver i slöjden och hittat på egna rim och ramsor i Hellsings anda.

Jag blev också förtjust i Almedalsbibliotekets ungdomsavdelning trots att det inte var färdigt än och trots störande ljud från trappan alldeles intill. Kristallkrona i svart och ett fantastiskt draperi som vi bara fick se ritningarna på fick det att börja klia i fingrarna på mig. Hos oss hamnar nämligen alltid ungdomarna i småbarnshörnan bland nallar, Billy-dockan och Mamma Mu. Det måste betyda att ungdomsavdelningen inte är tillräckligt lockande....skulle vilja förändra avdelningen till ett ställe där unga gillar att vara.

Är det någon som har erfarenhet av att jobba tillsammans med ungdomar i fokusgrupp så skulle det vara jätteintressant att ta del av.